Barn

Påverkan på barnets utveckling

Eftersom barnets hjärna fortfarande är under utveckling kan en förvärvad hjärnskada ha omfattande konsekvenser. Vanliga besvär är koncentrationssvårigheter, mental trötthet och huvudvärk. Det kan vara svårt att kommunicera.

En studie visar att barn i förskoleåldern som har varit inlagda på sjukhus för hjärnskakning, (lätt traumatisk hjärnskada), kan få problem med uppmärksamhet, impulsivitet, trots och hantering av känslor och humör.

Barnets motorik kan påverkas, till exempel svårigheter med rörelse, balans och finmotorik. En förvärvad hjärnskada kan också ge problem med att tala, förstå språk eller kommunicera effektivt. Det är också vanligt med påverkan på syn, hörsel eller känsel.

De svåraste förvärvade hjärnskadorna kan ge omfattande psykiska och fysiska
funktionsnedsättningar. Skadorna kan medföra svårigheter med att använda motoriken för att gå, greppa och prata. Förmågan att ta in information och förstå den, att lära och minnas, kan också vara nedsatt. Kommunikation och samspel med andra människor kan påverkas och försvåras.

Detta kan ge ett omfattande behov av stöd och omvårdnad i vardagen. Behovet av sjukvårdande insatser är stort och behöver innefatta åtgärder för grundläggande hälsa. Behovet av rehabilitering, och senare habilitering, kan bli livslångt och innehålla behandling och kompensation för nedsatt förmåga via hjälpmedel.

Handledning behövs

Handledning till barnets nätverk är centralt. Den behöver omfatta kunskap om barnets annorlunda förutsättningar och hur man kan anpassa aktiviteter i hem och förskola/skola för att barnet ska kunna fungera så bra som möjligt.

En förvärvad hjärnskada leder ofta till behov av att ha frekventa vårdkontakter, anpassningar av miljön och ibland assistenter som arbetar i familjens hem. Det kan påverka hela familjen. Utöver skadans svårighetsgrad finns en rad faktorer som påverkar vilka konsekvenser en skada kommer att få över tid som till exempel; ålder vid skadan, barnets förmågor före skadan, barnets hjärnfunktion vid skadan, vilken typ av rehabilitering barnet får och hur familjen fungerar.

Möjligheten till läkning är störst under de första ett till två åren efter skadan, vilket bör resultera i en hög prioritering av insatser under denna period. Under den här tiden ska läkningen främjas genom att undvika överstimulerande miljöer. Det är viktigt eftersom uppmärksamhetsfunktioner och förmåga att skärma av intryck ofta är nedsatt. Kvarstående funktionsnedsättning, fysisk och psykisk, kan påverka barnets fortsatta utveckling.

Fokus för rehabilitering på längre sikt bör vara att stödja utvecklingen och underlätta övergångar exempelvis till nya stadier i skolan, med nya krav och nya människor som behöver kunskap om barnets specifika förutsättningar.

Personlighetsförändringar

Många barn och ungdomar blir mer känslostyrda efter en förvärvad hjärnskada och kan i ett tidigt skede bete sig som om de vore lite yngre än de är. Vissa kan under en längre tidsperiod ha svårt att hinna uppfatta allt som pågår i kompisgänget och halka efter i gemenskapen.

Problem med beteendet som efter en hjärnskada kan bero på flera saker.
Trötthet till följd av kognitiv eller fysisk överbelastning kan sänka förmågan till impulskontroll. Barn kan ha känslomässigt svårt att tvingas acceptera en ny identitet med minskade förmågor och möjligheter.

Beteendeförändringar kan bero på att strukturer i hjärnan som direkt påverkar vår sociala funktion har skadats. Det kan vara sådana som sköter snabb förståelse av sociala sammanhang, snabb förståelse av språkets alla skiftningar eller reglering av det sociala beteendet.

Forskning

Forskningen om hur traumatisk hjärnskada påverkar barns sociala funktion har ökat markant under det senaste decenniet. I en översiktsstudie framkommer att barn med medelsvåra och svåra traumatiska hjärnskador har en ökad risk för sociala svårigheter.

Problem med anpassning märks i form av dåligt självförtroende, ensamhet, nedsatt impulskontroll och ibland aggressivt asocialt beteende. Nedsatt förståelse av sociala sammanhang kopplas till en svagare förmåga att uppmärksamma andras känslomässiga uttryck och lägre kapacitet till social problemlösning.

Sociala förmågor utvecklas under hela uppväxten och hanteras av komplexa nätverk i hjärnan. Förmågan till igenkänning av ansikten mognar till exempel tidigt, medan förmågan till impulskontroll mognar sent. Sociala förmågor påverkas av den grundläggande personligheten och är beroende av en stödjande omgivning och av en normal utveckling av hjärnan. Beroendet av komplexa hjärnnätverk och den utdragna mognadsprocessen antas vara viktiga delar i förklaringen till varför barnets sociala funktion kan påverkas vid en traumatisk hjärnskada.

Långsiktig uppföljning med regelbunden utvärdering av barnets utveckling för att justera rehabiliteringsinsatser vid behov är viktiga. Det kan ge ett gott utfall av rehabiliteringen och störst möjligheter för en optimal livskvalitet för barnet.

Var kan jag som förälder till ett barn med förvärvad hjärnskada hitta hjälp och stöd?

Att hantera en förvärvad hjärnskada hos ett barn kan vara en utmaning för både barnet och familjen. Men det finns stöd att få för dig som är förälder till barn med förvärvad hjärnskada.

Genom att kontakta hälso- och sjukvården, din kommun och ideella organisationer kan du få hjälp med medicinsk vård, rehabilitering, ekonomiskt och psykologiskt stöd. Att nätverka med andra föräldrar i liknande situationer kan också vara värdefullt då du kan få tips och praktiska råd.

Tveka inte att kontakta oss på Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. Vi kan erbjuda kunskap, gemenskap och inspiration samt möjlighet att träffa andra föräldrar. Här listar vi olika aktörer som erbjuder stöd.

Hälso- och sjukvården

Efter att ditt barn har fått en diagnos kommer hälso- och sjukvården att vara en central resurs.

Barnneurologiska kliniker och rehabiliteringscenter: Specialiserade enheter som erbjuder medicinsk vård och rehabilitering för barn med hjärnskador.

Habiliteringstjänster: Erbjuder stöd och behandling för barn med funktionsnedsättningar samt rådgivning till familjer.

Kontakt till rehabilitering för barn och unga

Svenska rehabnätverket för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada
SVERE är ett nationellt nätverk som består av regionala team som har ansvar för rehabilitering av barn och ungdomar med förvärvade hjärnskador. På deras sida listas rehabilitering för barn och unga i Sverige och där hittar du även tips på litteratur och länkar till mer information.

SVERE – Svenskt Rehab-nätverk – Svensk Neuropediatrisk Förening (barnlakarforeningen.se)

Kommunens stöd och service

Din kommun kan erbjuda olika former av stöd:

Socialtjänsten: Information om vilka hjälpinsatser som finns tillgängliga, såsom personlig assistans, avlastningshem och ekonomiskt stöd.

Anhörigstöd: Många kommuner har anhörigcenter som erbjuder stödgrupper, information och avlastning för föräldrar.

Försäkringskassan

Du kan ha rätt till ekonomiskt stöd som omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning. Läs mer på Försäkringskassan. forsakringskassan.se

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

Erbjuder psykologiskt stöd till barn och ungdomar samt deras familjer.

Skola och förskola

Samarbete med utbildningsinstitutioner: Informera lärare och skolpersonal om ditt barns behov för att säkerställa en anpassad lärmiljö.

Elevhälsan: Kan erbjuda stöd genom specialpedagoger, kuratorer och psykologer.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

SPSM hjälper till att anpassa utbildningen efter ditt barns behov och erbjuder råd till skolor och förskolor. Läs mer om vad SPSM erbjuder på spsm.se.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)

Nka arbetar för att förbättra stödet till anhöriga och erbjuder information och vägledning.
Mer information finns på anhoriga.se. www.anhoriga.se

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Du är alltid välkommen att höra av dig till oss på Hjärnkraft. Vi stödjer personer med förvärvad hjärnskada och deras anhöriga genom att erbjuda kunskap, gemenskap och inspiration. Vi har anhöriggrupper och arrangerar utbildningar och träffar för dig som är anhörig.

Hjärnskakning hos barn och unga

Hjärnkraft har tillsammans med experter tagit fram boken Ska jag gasa eller bromsa efter hjärnskakning hos barn och unga, informerar på Hjärnskakningsguiden och samarbetar med SVERE, Svenska Rehabnätverket för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada.

Hjärnskakningsguiden även om barn

Hjärnskakningsguiden har en sida om hjärnskakning hos barn med information särskilt anpassad för barn med hjärnskakning och deras behov. Sidan innehåller en sammanställning med utvalda delar från material gällande hjärnskakning och barn som tagits fram i samarbete med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. De delarna som lyfts fram  berör:

• Översiktlig information om hjärnskakning hos barn.
• Modeller för barns återgång till både skola och aktivitet.
• Tips till personer i barnets omgivning.

Läs mer på hjärnskakningsguiden