En alg, ett Nobelpris och framtidens hjärnrehabilitering
Kan en encellig alg hjälpa forskare att förstå vad som händer i hjärnan efter en stroke eller traumatisk hjärnskada?
Det kan låta osannolikt, men årets Nobelpris i fysiologi eller medicin bygger på en sådan upptäckt.
När forskarna Peter Hegemann och Georg Nagel studerade hur en liten alg söker sig mot ljuset upptäckte de ett ljuskänsligt protein. Karl Deisseroth insåg senare att samma protein skulle kunna användas som en strömbrytare för nervceller.
Det blev början på optogenetiken, ett forskningsverktyg som förändrat hjärnvetenskapen i grunden.
För personer med förvärvad hjärnskada är detta intressant eftersom metoden hjälper forskare att förstå exakt hur olika nervkretsar påverkas av en skada och hur hjärnan kan återorganisera sig efteråt.
Än så länge används optogenetik främst i laboratorier och djurstudier. Men kunskapen som metoden genererar kan bidra till bättre rehabilitering, mer träffsäkra behandlingar och nya sätt att stödja hjärnans återhämtning.
Årets Nobelpris ger därför inte bara en inblick i hur hjärnan fungerar. Det visar också att framtidens framsteg inom rehabilitering ofta börjar med grundforskning som först verkar sakna praktisk betydelse.
I dag handlar det om ljusstyrda nervceller. I morgon kan samma kunskap bidra till bättre liv för människor som lever med en förvärvad hjärnskada.
Vill du veta mer? På nobelprize.org finns mer information och även en populärvetenskaplig bakgrund till priset: Populärvetenskaplig bakgrund: Ljuskänsligt algprotein blåste liv i hjärnforskningen
Illustrationer: © Nobelkommittén för fysiologi eller medicin. Ill. Mattias Karlén
