Personer med förvärvad hjärnskada har väntat länge nog!

Pressmeddelande

Idag drabbas 191 svenskar av förvärvad hjärnskada. Varje år är det cirka 70.000 personer i Sverige. Det är svårt att bli helt återställd efter en hjärnskada, men efter tidig och långsiktig rehabilitering ökar möjligheterna markant att ändå leva ett gott liv.

En förvärvad hjärnskada uppstår på grund av skada eller sjukdom. Vid yttre våld mot huvudet är det en traumatisk hjärnskada. Rehabilitering efter förvärvad hjärnskada oavsett orsak inriktas på att minimera effekterna av uppkomna funktionsnedsättningar.

Bristerna har varit kända länge. Socialstyrelsen konstaterade redan 2012 i en rapport att det rådde allvarliga brister i rehabiliteringsinsatserna för vuxna med traumatisk hjärnskada. En rapport om barns situation som aldrig publicerades konstaterade att för dem var det än värre. Vi saknar tillräckligt med åtgärder efter kritiken i rapporten.

Förbundet hoppades därför på det arbete som senare påbörjades inom ramen för Nationellt system för kunskapsstyrning inom SKR. Och 2023 presenterades ”Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Traumatisk hjärnskada” och tre kliniska kunskapsstöd: ”Uppföljning och rehabilitering vid lätt skada hos barn och ungdom”, detsamma för vuxna samt det tredje ”.vid medelsvår och svår skada för vuxna”.

Vårdförloppet omfattar alla svårighetsgrader av förvärvad hjärnskada och alla åldrar från 6 månader och uppåt. Det inleds vid första vårdbesöket efter skadan och avslutas när det inte längre finns behov av uppföljning och rehabilitering. Åtgärderna inkluderar skräddarsydd information och stöd till både patienter och deras närstående, kontinuerlig uppföljning och rehabilitering för patienter med långvariga symtom eller funktionsnedsättningar, samt samordnade insatser genom hela vårdförloppet.  Det är bra.

Dock har inte vårdförloppen implementerats i regionerna även om visst arbete har påbörjats i några regioner. Vårdförloppets egen konsekvensbeskrivning konstaterar att implementeringen kräver samarbete ”mellan huvudmän, organisationer, vårdnivåer, professioner och medicinska discipliner”. De menar också att det krävs ett helhetsgrepp och att implementeringen inte är ”genomförbar om aktörerna tar emot vårdförloppet var och en för sig”. Dessutom skriver de att kostnaderna ökar på kort sikt men på längre sikt bedöms kostnaderna för samhället minska.

Implementeringen av detta personcentrerade vårdförlopp kommer att kräva omfattande förändringar inom organisation och arbetssätt. Det inkluderar ökad tillgång till rehabiliteringsplatser för barn och ungdomar, förbättrad akutvårdskompetens, och en tydlig struktur för uppföljning och teambaserad rehabilitering för personer med svår traumatisk hjärnskada.. Dessutom kommer ökad tillgång till specialiserad personal, såsom rehabiliteringsläkare, pediatrisk neurologi, logopeder, arbetsterapeuter, neuropsykologer med flera yrkeskategorier att behövas. Primärvården kommer också att behöva utbildas för att möta behoven hos personer med traumatisk hjärnskada.

Om inget görs för att förbättra vården och rehabiliteringen för personer med förvärvad hjärnskada kan det leda till allvarliga konsekvenser både för individerna och för samhället:

1. Försämrad livskvalitet: Utan rätt vård och rehabilitering riskerar personer med förvärvad hjärnskada att uppleva försämrad hälsa, långvariga funktionsnedsättningar och svårigheter att återgå till arbete eller ett normalt liv.
2. Ökad belastning på familjer och anhöriga: Om personer inte får den vård och rehabilitering de behöver, kan mycket av ansvaret hamna på anhöriga, vilket kan leda till ekonomiska problem och försämrad livskvalitet för hela familjen.
3. Ökade samhällskostnader: På kort sikt kan brist på rehabilitering och uppföljning leda till fler vårdåterbesök, ökad sjukskrivning och behov av långvarigt stöd. På lång sikt kan det medföra högre kostnader för sjukvård, socialtjänst och försäkringssystem.
4. Förlorad arbetskraft: Många skulle kunna återgå till arbete med individuellt anpassad rehabilitering. Utan dessa insatser förlorar samhället arbetskraft, vilket påverkar både den enskilde och ekonomin.
5. Ojämlik vård: Om vården inte förbättras och harmoniseras över landet, kan skillnaderna i vårdkvalitet och tillgång till resurser förvärras. Det innebär att vissa patienter, beroende på var de bor, kan få betydligt sämre vård och uppföljning än andra.
6. Förvärrade problem: Brist på rehabilitering och uppföljning kan leda till problem som depression och ångest, samt att fysiska besvär förvärras över tid, vilket ytterligare minskar chanserna till återhämtning.

Att inte vidta åtgärder innebär att både individer och samhället riskerar långvariga negativa effekter, som hade kunnat undvikas med tidig och rätt insats. Därför är regionernas implementeringsarbete av avgörande betydelse. Det är dags nu!

Antaget av Hjärnskadeförbundet Hjärnkrafts förbundsstämma 2024-10-20

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft förbundsstämma med ombud från hela Sverige beskriver i sitt uttalande allvarliga brister i vård och rehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada i Sverige.