Hjärnskadefonden stöttar patientnära hjärnskadeforskning
Hjärnskadefonden är Hjärnkrafts egen forskningsfond. En gåva till Hjärnskadefonden gör skillnad för personer som lever med förvärvad hjärnskada. Här beskrivs hur Hjärnskadefonden arbetar med att ge forskningsanslag och sprida kunskap samt hur pengarna samlas in och kontrolleras så att de går till rätt ändamål.
Hjärnkrafts forskningsfond, Hjärnskadefonden, stöttar patientnära forskning och utveckling av hjärnskaderehabilitering. Hjärnskadefondens medel kan sökas utifrån två kriterier:
- stödja forskning och utveckling av hjärnskaderehabilitering.
- sprida kunskap om förvärvade hjärnskador och dess konsekvenser.
Hjärnskadefonden är en stiftelse och alla medel som samlas in går till vårt 90-konto som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.
Forskning och utveckling av hjärnskaderehabilitering
För stöd till kriteriet ”forskning och utveckling av hjärnskaderehabilitering” till Hjärnskadefonden gäller:
- Att fonden i första hand ska stödja klinisk, patientnära forskning inom hjärnskaderehabilitering.
- Att anslaget ska ha en avgörande betydelse för forskningsprojektet och inte utgöra en begränsad del i ett stort projekt.
- Att dela ut ett fåtal stipendier med en rimlig summa.
- Att utdelningen i första hand ska ske till projekt som studerar skador efter traumatisk hjärnskada hos vuxna eller barn.
Utlysning av medel
Hjärnskadeförbundet Hjärnkrafts styrelse beslutar om utdelning och utlysning av medel ur Hjärnskadefonden. Utdelning kan ske en gång per år. Utlysning av medel aviseras bland annat på denna webbplats samt i förbundets tidning.
Ett medicinskt råd granskar ansökningar som avser forskning och utveckling och lämnar rekommendationer till förbundsstyrelsen före beslut om utdelning. Förbundsstyrelsen utser det medicinska rådet och fastställer inför varje år hur stor summa som ska delas ut.
Hjärnkrafts medicinska råd består av:
- Marie Matérne, medicine doktor, Universitetssjukvårdens forskningscentrum samt verksamhetsutvecklare, Habilitering och hjälpmedel
- Jörgen Borg, professor, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus
- Ingela Kristiansen, överläkare barnneurologi, Akademiska barnsjukhuset
- Marie-Jeanette Bergvall, ledamot av Hjärnkrafts förbundsstyrelse
Hur ansöker man?
Ansökan till Hjärnskadefonden ska ske på en fastställd blankett och innehålla en kortfattad beskrivning av vad medlen ska användas till. Den som beviljas anslag ur Hjärnskadefonden förväntas lämna en rapport eller artikel om sin forskning.
Kunskap om förvärvade hjärnskador och dess konsekvenser
Medel enligt det andra kriteriet ”Att sprida kunskap om förvärvade hjärnskador och dess konsekvenser” kan sökas kontinuerligt under hela året. Förbundsstyrelsen fattar själva beslut om utdelning av medel. Kontakta oss på info@hjarnkraft.se ange att det gäller Hjärnskadefonden, beskriv kort vad ansökan gäller och lämna dina kontaktuppgifter.
Utdelning ur Hjärnskadefonden
2024 delades sammanlagt 125 000 kronor ur fonden. På rekommendation av medicinska rådet, som granskar ansökningarna, beslutades att fyra forskningsprojekt fick dela på summan.
Fysisk aktivitet efter stroke
Doktorand Sofia Kangedal tilldelades 50 000 kronor till projektet ”Fysisk aktivitet som behandling vid post-stroke fatigue”, PSF. I de svenska strokeriktlinjerna är åtgärden fysisk aktivitet en behandling som rekommenderas, men samtidigt saknas tillräcklig kunskap om effekterna. Projektet som nu beviljats medel ska undersöka om strukturerad fysisk aktivitet kan reducera PSF samt hur personer med PSF upplever fysisk aktivitet som behandling.
Studien genomförs i fyra steg. Anslaget från Hjärnskadefonden gäller steg två som är en studie med syftet att utvärdera om det går att genomföra en intervention med strukturerad fysisk aktivitet i grupp för personer med PSF.
Målet är att få 16 deltagare, åtta i interventionsgruppen och åtta i kontrollgruppen. De som tillfrågas är personer som bor i Region Örebro län och vid ett-årsuppföljningen har svarat ”Ofta” eller ”Ständigt” på frågan Känner du dig trött? De ska också ha svarat ”Jag kan förflytta mig utan hjälp både inomhus och utomhus” på frågan Hur är din rörlighet nu?
Faktaruta
Randomisering innebär att man slumpmässigt fördelar deltagarna till en försöksgrupp som får den behandling som undersöks och en kontrollgrupp som inte får denna behandling.
Intervention är ett vetenskapligt samlingsbegrepp för förebyggande eller behandlande åtgärder.
Validera innebär att man testar och bekräftar att det fungerar.
Bedömning av kognitiv förmåga på distans
Leg. psykolog/universitetslektor Nils Berginström vid Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus har tilldelats 35 000 kronor till ett projekt som avser att validera ett ”Nyutvecklat neuropsykologiskt testbatteri” för bedömning av kognitiv funktion på distans hos personer med traumatiska hjärnskador.
Projektet kan leda till att patienter som bor långt ifrån sjukhus eller kliniker där neuropsykologiska utredningar genomförs slipper resa. För patienterna med traumatiska hjärnskador kan projektet i förlängningen leda till ökad tillgänglighet, lika och rättvis vård oavsett var man bor. Samtidigt kan det minska köer till vården och dessutom spara på vårdens resurser.
De som kommer att väljas ut till studien är personer över 18 år med traumatisk hjärnskada, som står på väntelista för undersökning vid universitetssjukhusen i Umeå och Uppsala och som har tillgång till och kan hantera undersökningen via dator.
Nya riktlinjerna för handläggning av skallskador hos barn
Docent Johan Undén och hans team har tilldelats 35 000 kronor till en patientnära klinisk studie av multicenterkaraktär, som omfattar barn under 18 år. Målet är att introducera validerade kliniska riktlinjer för barn med skallskada som omgående kan implementeras kliniskt i den nordiska sjukvården.
Genom studien undersöks den diagnostiska noggrannheten i riktlinjerna och om dessa kan förbättras. Till exempel genom att med hjälp av ett blodprov hitta biomarkörer som visar på hjärnskada för att undvika onödig och potentiellt skadlig strålning från röntgenundersökningar.
Dessutom kommer långtidsuppföljningen att kunna kartlägga förekomst, förutsägelse och eventuella möjligheter till behandling av sena komplikationer efter skallskada. En ofta förbisedd aspekt hos dessa barn som leder till många gånger svåra konsekvenser för barnet och familjen.
Bildskapande samtal
Kurator Caroline Rongione Meck, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, har tilldelats 5 000 kronor till sin pilotstudie om bildskapande samtal med patienter med hjärntumör för att undersöka psykosociala effekter.
Studien undersöker om denna terapeutiska metod kan bidra till att minska stress, ångest och depression hos patienterna samt öka deras upplevelse av välmående och livskvalitet under behandlingsprocessen.
Projektet kommer att inkludera högst tio deltagare som är patienter med maligna hjärntumörer och som är i regelbunden kontakt med en kurator på sjukhuset. Varje deltagare kommer att erbjudas mellan sex och åtta stödjande samtal med kurator och användning av bildskapande. Under samtalen kommer deltagarna att få möjlighet att utforska sina känslor, tankar och erfarenheter genom kreativa aktiviteter såsom målning, teckning eller annan bildskapande konst.
Aktuell forskning kring förvärvad hjärnskada
Sverige har en lång tradition av framstående forskning inom området förvärvade hjärnskador, särskilt inom traumatisk hjärnskada. Genom åren har svenska forskare bidragit med banbrytande metoder och insikter som har påverkat den globala förståelsen och behandlingen av hjärnskador.
Historiska framsteg i Sverige
1950-talet: Nils Lundberg introducerade en säker metod för att mäta det intrakraniella trycket efter akuta hjärnskador. Denna teknik blev en milstolpe i övervakningen av patienter med hjärntrauma.
1990-talet: Urban Ungerstedt, Lars Persson och Lennart Hillered utvecklade metoder för att mäta ämnesomsättningen i hjärnan efter en skada. Detta gav djupare insikter i hjärnans biokemiska processer och hur de påverkas av trauma.
2010-talet: Mats Undén och kollegor, i samarbete med andra skandinaviska länder, införde användningen av biomarkörer i blodet för att avgöra vilka patienter med mild TBI eller hjärnskakning som behöver genomgå röntgenundersökning. Detta minskade onödiga exponeringar för strålning och effektiviserade vården.
Nuvarande forskningsområden
Förvärvade hjärnskador kan uppstå genom trauma, stroke, syrebrist eller infektion och är föremål för omfattande forskning. Målet är att förbättra förståelsen för hjärnans återhämtningsförmåga och att utveckla effektiva behandlingsmetoder som höjer livskvaliteten hos de drabbade. Nedan följer en översikt över aktuella forskningsområden:
Neuroplasticitet och hjärnans återhämtning
Forskning inom hjärnans neuroplasticitet fokuserar på dess förmåga att omorganisera och anpassa sig efter en skada. Genom att kartlägga mekanismerna bakom återhämtningen kan nya rehabiliteringsstrategier utvecklas för att stimulera hjärnans egna reparationsprocesser.
Avancerade neuroavbildningstekniker
Användningen av tekniker som funktionell MRI (fMRI), diffusion tensor imaging (DTI) och positronemissionstomografi (PET) har ökat. Dessa metoder ger detaljerade bilder av hjärnans struktur och funktion, vilket underlättar diagnos och uppföljning av behandlingseffekter.
Forskning om läkemedel
Forskare undersöker läkemedel som kan främja återhämtning efter hjärnskada:
Neuroprotektiva läkemedel: Substanser som minskar celldöd och inflammation i hjärnan.
Neurogenesisstimulerande medel: Läkemedel som uppmuntrar bildandet av nya nervceller.
Kognitionsförbättrande läkemedel: Mediciner som syftar till att förbättra kognitiva funktioner som minne och uppmärksamhet.
Innovativa rehabiliteringsmetoder
Nya terapier utvecklas för att förbättra patienternas återhämtning:
Robotassisterad terapi och exoskelett: Användning av robotik för att förbättra motoriska funktioner och rörlighet.
Virtuell verklighet (VR): Skapande av interaktiva rehabiliteringsmiljöer som engagerar och motiverar patienten.
Transkraniell magnetstimulering (TMS): En icke-invasiv metod för att modulera hjärnaktivitet och främja återhämtning.
Stamcellsforskning
Stamcellsterapier undersöks för deras potential att ersätta skadade nervceller och stödja hjärnans egen reparationsförmåga. Trots lovande preliminära resultat krävs ytterligare forskning innan dessa metoder kan tillämpas kliniskt.
Biomarkörer och individualiserad medicin
Identifiering av biomarkörer i blod eller cerebrospinalvätska kan underlätta tidig diagnos och prognosbedömning. Detta möjliggör mer skräddarsydda behandlingsplaner baserade på individens specifika behov och förutsättningar.
Genetiska och molekylära studier
Genetiska faktorer som påverkar återhämtning och känslighet för skada studeras intensivt. Molekylära forskningar syftar till att identifiera nya terapeutiska mål på cellnivå, vilket kan leda till utveckling av innovativa läkemedel och behandlingar.
Teknologiska innovationer
Brain-computer interfaces (BCI): Teknik som möjliggör direkt kommunikation mellan hjärnan och externa enheter, vilket kan hjälpa till att återställa förlorade funktioner hos personer med allvarliga funktionsnedsättningar.
Telemedicin: Användning av digitala verktyg för att erbjuda rehabilitering på distans. Detta är särskilt viktigt i glesbygdsområden eller under omständigheter där fysisk närvaro är begränsad.
Den aktuella forskningen kring förvärvade hjärnskador är dynamisk och präglas av tvärvetenskapliga samarbeten. Svenska forskare fortsätter att bidra väsentligt till global kunskap och innovation inom området. Genom avancerade tekniker, nya läkemedel och innovativa rehabiliteringsmetoder strävar forskningen efter att förbättra diagnos, behandling och livskvalitet för personer som drabbats av hjärnskador.
Referenser: ett uval
Hjarnkraft-nr-1-23-w.pdf
- Lundberg, N. (1960). Kontinuerlig registrering och kontroll av ventrikulärt vätsketryck i neurokirurgisk praxis. *Acta Psychiatrica Scandinavica Supplementum, 36 (149), 1-193.
– Nils Lundbergs banbrytande arbete på 1950-talet där han utvecklade en metod för att säkert mäta det intrakraniella trycket efter akuta hjärnskador.
- Ungerstedt, U., Hillered, L., & Persson, L. (1990). Neurochemical monitoring of the ischemic human brain using microdialysis. Acta Neurochirurgica Supplementum, 51, 120-121.
– Urban Ungerstedt, Lars Persson och Lennart Hillereds forskning på 1990-talet om mätning av hjärnans ämnesomsättning efter hjärnskada genom mikrodiays.
- Undén, J., Ingebrigtsen, T., Romner, B., & Scandinavian Neurotrauma Committee. (2013). Scandinavian guidelines for initial management of minimal, mild and moderate head injuries in adults: an evidence and consensus-based update. BMC Medicine, 11, 50.
– Mats Undén och kollegors arbete under 2010-talet med att införa biomarkörer i blod för att identifiera vilka patienter med mild TBI/hjärnskakning som behöver genomgå röntgenundersökning.
- Chen, J., & Magavi, S. (2010). The neuroprotective roles of BDNF in hypoxic ischemic brain injury. Biomedical Journal, 33 (5), 353-360.
– Forskning kring neuroprotektiva läkemedel som minskar celldöd och inflammation i hjärnan efter hjärnskada.
- Berthier, M. L., & Pulvermüller, F. (2011). Neuroscience insights improve neurorehabilitation of poststroke aphasia. Nature Reviews Neurology, 7 (2), 86-97.
– Studier om neuroplasticitet och hur förståelsen av hjärnans omorganisationsförmåga kan förbättra rehabiliteringsstrategier.
- Langhorne, P., Bernhardt, J., & Kwakkel, G. (2011). Stroke rehabilitation. The Lancet, 377 (9778), 1693-1702.
– Översikt av innovativa rehabiliteringsmetoder, inklusive användning av robotik och virtuell verklighet i återhämtning efter hjärnskada.
- Lindvall, O., & Kokaia, Z. (2010). Stem cell research in stroke: how far from the clinic? Stroke, 42 (1), 236-241.
– Forskning om stamcellsterapier och deras potential att ersätta skadade nervceller i hjärnan.
- Zetterberg, H., & Blennow, K. (2016). Fluid biomarkers for mild traumatic brain injury and related conditions. Nature Reviews Neurology, 12 (10), 563-574.
– Studier om biomarkörer i blod och cerebrospinalvätska för tidig diagnos och individualiserad behandling.
- Grahn, P. J., Mallory, G. W., & Lee, K. H. (2014). Gränssnitt mellan hjärna och dator vid neural rehabilitering. Handbok i klinisk neurologi, 125, 3-11.
– Diskussion om teknologiska innovationer såsom brain-computer interfaces för att återställa förlorade funktioner.
- Wootton, R. (2012). Tjugo år av telemedicin vid hantering av kroniska sjukdomar – en sammanställning av bevis. Tidskrift för telemedicin och televård, 18 (4), 211-220.
– Forskning om telemedicin och dess roll i att tillhandahålla rehabilitering på distans.
