Om förvärvad hjärnskada
En förvärvad hjärnskada kan drabba vem som helst och vända upp och ner på tillvaron. Varje skada är unik och konsekvenserna varierar beroende på skadans typ, dess placering och svårighetsgrad.
Vanliga orsaker till hjärnskada
Det vanligaste orsakerna till att en förvärvad hjärnskada uppstår är stroke eller traumatisk hjärnskada på grund av en bilolycka, idrottsskada, eller yttre våld mot huvudet. Andra vanliga orsaker är hjärntumörer, infektioner och syrebrist.
Läs mer om olika typer av förvärvad hjärnskada här: Skadetyper – Hjärnkraft
Symtom vid förvärvad hjärnskada
En förvärvad hjärnskada kan ge upphov till en rad olika symtom, här är några av de vanligaste symtomen:
- Minnes- och koncentrationssvårigheter
- Hjärntrötthet
- Sämre motorik
- Förlamning
- Talsvårigheter
- Nedsatt balans
- Yrsel
- Afasi (förvärvad språkstörning)
- Svårigheter att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift.
Så ställs diagnosen vid förvärvad hjärnskada
Diagnosen ställs utifrån en kombination av symtom, kliniska fynd under den akuta fasen och resultaten från datortomografi av hjärnan. Baserat på denna information kan skadan klassificeras som lindrig, medelsvår eller svår. Cirka 80 % av alla förvärvade hjärnskador räknas som lindriga, men kan ändå leda till långvariga och omfattande besvär.
Konsekvenser av en förvärvad hjärnskada
Hjärnan är komplex och styr alla våra fysiska och mentala funktioner. Vid en hjärnskada kan i stort sett vilken funktion som helst påverkas. Både skadans omfattning och svårighetsgrad kan påverka hur den utvecklas. Det är främst de kognitiva funktionerna, som omfattar minnes- och koncentrationsförmågan samt förmågan att göra fler saker samtidigt och skapa ordning i vardagen, som påverkas.
En förvärvad hjärnskada kan även leda till fysiska funktionsnedsättningar och påverka tal, koncentration och inlärningsförmåga. Ett av de vanligaste symtomen är hjärntrötthet som uppstår vid de flesta hjärnskador. Funktionsnedsättningarna är ofta dolda och kan vara svåra för omgivningen att lägga märke till och förstå sig på.
Vård och rehabilitering
Det är viktigt att få tillgång till individuellt anpassat stöd och rehabilitering efter en förvärvad hjärnskada. Läkning och rehabilitering av en skadad hjärna är en komplicerad och långvarig process, men med rätt hjälp går det att förbättras under en lång tid efter skadan.
Behandling i det akuta skedet handlar om att säkerställa att andning och cirkulation fungerar, att stoppa och utrymma en blödning via kirurgi eller att lösa upp en blodpropp med mediciner. Vid svåra traumatiska hjärnskador kan operation vara livräddande. Det kan behövas medicinska insatser under en lång tid efter en förvärvad hjärnskada. Behandlingen handlar också om att förhindra och lindra olika följder av hjärnskadan.
Rehabilitering
En individuellt anpassad rehabilitering är en viktig del av återhämtningen efter en förvärvad hjärnskada. Rehabiliteringen fokuserar på att förbättra olika funktioner, som tal och språk, minne, uppmärksamhet och rörlighet.
Det är viktigt att rehabiliteringen utgår från individuella behov och inriktar sig på.
- återställning av rörelseförmåga
- förbättring av kognition
- återvinning av tal
- hantera emotionella och psykiska utmaningar.
Multidisciplinärt rehabiliteringsteam
Ett team av olika specialister, exempelvis fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, läkare och neuropsykolog, är ofta involverade i rehabiliteringen efter en förvärvad hjärnskada.
- Fysioterapeut hjälper till att återfå styrka, balans och flexibilitet genom träning och övningar.
- Arbetsterapeut hjälper till med återhämtning av förmågan att klara vardagliga aktiviteter som att klä sig, äta och duscha. De kan också anpassa miljön för att underlätta dessa aktiviteter.
- Logoped arbetar med att återställa tal-, språk- och sväljförmåga. Det kan handla om att stärka muskler, lära sig nya kommunikationssätt och anpassa kosten vid sväljsvårigheter.
- Psykolog eller kurator kan hjälpa till att hantera depression, ångest och andra känslomässiga utmaningar som kan uppstå efter en förvärvad hjärnskada.
Läs mer om rehabilitering här: Rehabilitering
Vad finns det för stöd?
De flesta behöver någon form av stöd efter en förvärvad hjärnskada. Behoven varierar och vissa har behov av livslångt stöd medan andra behöver insatser under en kortare period. Det kan vara aktuellt med flera olika typer av stöd, exempelvis hemtjänst, LSS-insatser, färdtjänst, bostadsanpassning och hjälpmedel. Det är kommunen som ansvarar för de flesta stödinsatserna.
Här kan du läsa mer om stöd: Stöd
Att leva med förvärvad hjärnskada
En förvärvad hjärnskada kan påverka livet på många olika sätt och det är naturligt att fundera kring hur livet kommer förändras och hur de nya förutsättningarna påverkar vardagen.
Återhämtningen kan ta både tid och kraft, men förbättring kan ske en lång tid efter en skada. Med rätt stöd finns det goda möjligheter att leva ett bra och meningsfullt liv efter en förvärvad hjärnskada.
Läs mer om livet med förvärvad hjärnskada här: Leva med förvärvad hjärnskada
Hjärnkraft finns som ett stöd för dig
Vi har lång erfarenhet av livet med förvärvad hjärnskada och hos oss får du kunskap, gemenskap och stöd i vardagen. Via våra föreningar runt om i landet kan du träffa och utbyta erfarenheter med andra i liknande situation. Varmt välkommen till vår gemenskap.
Bli medlem i Hjärnkraft
Faktablad förvärvad hjärnskada
Här kan du ladda ner vårt faktablad om förvärvad hjärnskada
Om hjärnan
Hjärnan är inblandad i det mesta vi gör, känner och upplever. Det är den som gör att vi kan tänka och att vi kan minnas. Hjärnan fungerar som kroppens sambandscentral och kontrollerar exempelvis våra sinnen och rörelser. Den väger knappt 1,5 kilo vilket motsvarar cirka två procent av kroppsvikten. I hjärnan finns över 100 miljarder nervceller.
Vid en skada på hjärnan kan flera olika funktioner påverkas beroende på typen av skada, dess placering och svårighetgrad. Hjärnan är dock plastisk och har en fantastisk förmåga att läka. Det innebär att förbättring kan ske efter en hjärnskada även om det kan ta tid och kräva lite tålamod.
Så här fungerar hjärnan
Storhjärnan består av två delar som sitter ihop med varandra. Hjärnbalken som sitter mellan storhjärnans två halvor består av en stor samling nervtrådar som gör att de båda hjärnhalvorna kan skicka signaler till varandra och samordna sina aktiviteter.
Storhjärnans yttre lager kallas hjärnbarken eller cortex och styr de flesta av kroppens funktioner, till exempel syn, hörsel, tankeförmåga och rörelser. Den består av grå hjärnsubstans som innehåller nervceller. Storhjärnans inre delar är till största delen uppbyggd av vit substans. Den vita substansen består av nervbanor och av stödjande celler som kallas gliaceller.
Nervbanorna förmedlar information mellan nervcellerna och mellan hjärnans olika delar, vilket gör att hjärnans olika delar kan samarbeta. Nervbanorna växlar över till motsatt sida i den vita substansen. Därför påverkar skador i vänster hjärnhalvan den högra sidan av kroppen, och tvärt om.
Lillhjärnan sitter i bakre delen av huvudet, och är exempel viktig för balansen. Hjärnans nerver och kommunikationen i nervsystemet är mycket avancerade, vilket gör dem känsliga för skador.
Hjärnan är formbar och förändras livet ut
Vår hjärna har en förmåga att anpassa sig och förändra sin struktur under hela vårt liv. Det kallas att hjärnan är plastisk och innebär att den omorganiserar sig så att vi kan lära oss nya saker och förbättra hjärnans funktioner. Hjärnan svarar på vad vi upplever och den miljö vi lever i. Det innebär även en möjlighet att till viss del reparera skador och förhindra sjukdom i hjärnan.
Vid en förvärvad hjärnskada finns det möjlighet för hjärnan utvecklas och förbättras under lång tid om man får tillgång till individuellt anpassad rehabilitering och stöd.
Konsekvenser av förvärvad hjärnskada
Hjärnan är komplex och styr alla våra fysiska och mentala funktioner. Vid en hjärnskada kan i stort sett vilken funktion som helst påverkas. Konsekvenserna av en hjärnskada kan därför variera beroende på typ av skada, dess placering och svårighetsgrad. Hjärnskadan i sig påverkas också av ålder vid skadetillfället, akuta vårdinsatser och efterföljande rehabilitering.
Kognitiva funktionsnedsättningar
Det är främst de kognitiva funktionerna som omfattar minnes- och koncentrationsförmågan samt förmågan att göra fler saker samtidigt, som påverkas vid en förvärvad hjärnskada. Dessa störningar är ofta dolda för omgivningen men kan vara starkt begränsande för dig som drabbas.
Kognitiva svårigheter påverkar förmågan att hantera information, samspela, kommunicera och utföra praktiska handlingar. Detta kan i sin tur leda till inlärningsproblem och svårigheter att delta i aktiviteter.
Effekter av kognitiva nedsättningar är till exempel begränsad förmåga att:
- Fokusera och följa en instruktion för hur något ska utföras.
- Förstå tidsbegrepp och veta hur lång tid det tar att göra saker.
- Komma ihåg vad som planerats.
- Hitta till en plats eller veta var något ligger.
- Organisera dina saker eller planera en aktivitet.
- Lösa plötsliga problem och fatta beslut om vad som bör göras och hur.
- Hålla igång ett samtal, följa med i en film eller komma ihåg vad man just håller på med.
Många med kognitiva svårigheter saknar filter för att stänga ute andra samtidiga intryck, vilket kan vara väldigt påfrestande i vardagen. Det kan t.ex. vara svårt att klara butikens sorl när du handlar eller att gå på restaurang eller café.
Hjärntrötthet
Hjärntrötthet är ett av de vanligaste problemen, oavsett skadans omfattning. Tröttheten eller utmattningen uppkommer väldigt hastigt vid kognitiv ansträngning och leder till svårigheter att hantera enkla uppgifter i vardagen. Ofta kvarstår besvären under lång tid och påverkar såväl arbetsförmåga som vardagsliv. Exempelvis kan ett biobesök eller en middag med vänner leda till att du behöver vila i flera dagar.
Motoriska funktionsnedsättningar
Motoriska svårigheter är vanligt och kan vara variera mycket. De kan t.ex. visa sig som nedsatt muskelkontroll i en sida eller svårigheter med balansen.
Flerfunktionsnedsättning
En förvärvad hjärnskada resulterar ofta i både kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar som medför en stor livsförändring både för dig som skadas och dig som är anhörig. Det kan medföra behov av flera vård- och myndighetskontakter för olika typer av stöd i vardagen, såsom hemtjänst, LSS-insatser, färdtjänst, bostadsanpassning, hjälpmedel etc.
Beteendestörning
Problem med känsloliv, beteende och personlighet efter en hjärnskada har flera anledningar. Trötthet till följd av kognitiv eller fysisk överbelastning sänker förmågan till impulskontroll. Känslomässiga svårigheter med att förhålla sig till en ny identitet med minskade förmågor och möjligheter kan ta sig olika uttryck. Det är inte alltid så lätt att förstå sig på, och vara medveten om sina svårigheter, vilket kan medföra att det blir svårare att tillgodogöra sig rehabilitering.
Även om det finns vissa mönster av olika symtom och funktionsnedsättningar som kan uppkomma är varje person och hjärnskada unik och det medför att alla som drabbas av förvärvad hjärnskada har sina egna unika funktionsnedsättningar och problem.
Konsekvenser i ett längre perspektiv
Vuxna
Konsekvenserna av hjärnskadan kan leda till svårigheter att utföra olika aktiviteter och medföra att det bli svårare att vara delaktig i både sociala sammanhang och i arbetslivet. Kognitiva och emotionella svårigheter utgör ofta ett större problem i det längre tidsperspektivet än de motoriska.
De relationsmässiga och beteendemässiga konsekvenserna är ofta knutna till t.ex. koncentrationssvårigheter, minnesproblem, svårigheter att planera och strukturera, liksom problem att bedöma den egna förmågan.
Ett av de vanligaste problemen är hjärntröttheten. Besvären kan finnas kvar under en lång tid och påverka både arbetsförmåga och vardagslivet.
Barn
Barn och vuxna påverkas olika av en förvärvad hjärnskada. Barnets hjärna är under utveckling och en kvarstående funktionsnedsättning kan påverkas utvecklingen senare i livet. Rehabiliteringen måste anpassas till barnets utvecklingsnivå och rehabilitering av barn och vuxna ser därmed olika ut. De långsiktiga konsekvenserna hos barn påverkas främst av skadans omfattning, ålder vid skadan, typ av behandling och hur nätverket runt barnet hanterar situationen.
Läs mer om förvärvad hjärnskada hos barn
DELA SIDAN
Link copied to clipboard!
