Budgeten överlämnades idag till riksdagen. Här bild från pressträff. Fotograf: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Fotograf: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.

Hjärnkrafts kommentarer till 2026 års budget

Nu har regeringen överlämnat 2026 års budget till riksdagen. Det är alltid en viktig och spännande läsning. Budgeten är det viktigaste verktyget att styra politiken med eftersom de olika departementen i regeringen i princip är låsta till att hålla de budgetramar som satts upp. Det blir inga nya reformer eller stora förändringar om dessa inte finns med i någon budget. 

Hjärnkrafts medlemmar berörs givetvis av många områden i budgeten. Vi kommer endast att kommentera de som generellt gäller personer med funktionsnedsättning.

Den så kallade funkisskatten avskaffas

Som vi redan rapporterat tar regeringen bort den så kallade funkisskatten. Den beror på att personer med sjuk- och aktivitetsersättning inte har kompenserats med sänkt skatt när jobbskatteavdragen höjts. Funktionsrätt Sverige har vid flera tillfället skrivit om orättvisan i den och krävt att regeringen åtgärdar problematiken.

I dagens budget säger regeringen att de ska sänka skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning så att skatteklyftan gentemot löntagare helt ska försvinna.

Råd och stöd

Den statliga ersättningen till regioner för Råd och stöd enligt LSS tas bort. Det föreslås inte att insatsen i sig tas bort ur LSS.

Vilande sjuk- eller aktivitetsersättning

Vid studier ska sjukersättning och aktivitetsersättning förklaras vilande i en omfattning som motsvarar studiernas omfattning. Prövotiden för studier med bibehållen aktivitetsersättning ska förlängas från 6 till 12 månader. När en period med aktivitetsersättning förlängs motsvarande den återstående tiden av vilandeförklaringen ska, vid studier, förlängningen motsvara omfattningen av de studier som pågår vid periodens slut.

När aktivitetsersättning lämnas för en period om tre månader till följd av att vilandeförklaringen har löpt ut eller att den har upphävts på den enskildes begäran, ska ersättning inte lämnas till en försäkrad till den del denne studerar.

Assistansersättningen

Schablonbeloppet för personlig assistans höjs med 1,5 procent till 347,70 per timme. Det är en stor besvikelse för många som hade hoppats på en större ökning och en indexering av assistansersättningen som regeringen tidigare aviserat skulle komma i höst.  

Stöd till funktionshindersorganisationer

Anslaget ligger kvar på 208,7 miljoner kr 2026–2027. Därefter sänks det till 188,7 mkr 2028. Det beror på att en speciell satsning avslutas.

Äldreomsorgslyftet förlängs och förstärks

Regeringen tänker förlänga äldreomsorgslyftet. Genom det kan anställda vidareutbilda sig för att få ökad kompetens. Dessutom inkluderas LSS-verksamhet inom ramen för anslaget ”Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet”.

Vårdansvarskommittén

Regeringen förklarar i budgeten att de avser öka den statliga styrningen, kontrollen och uppföljningen av hälso- och sjukvården, i enlighet med Vårdansvarskommitténs bedömningar. För att uppnå detta fördelas statsbidrag i större utsträckning via förordningar och är prestationsbaserade. En av våra förhoppningar är att detta innefattar statlig styrning av vårdförloppen.

Glesbygdsvård

Om du bor på landet kan det vara svårare att få vård när du behöver. Regeringen lovar bättring här. Man säger att Sveriges befolkning ska erbjudas en jämlik, jämställd och tillgänglig hälso- och sjukvård i hela landet. Regeringen avsätter därför 300 miljoner kronor 2026 och beräknar avsätta samma summa 2027 för att särskilt stödja utvecklingen till en nära vård i lands- och glesbygd.

Folkhögskolor

Regeringen vill stärka folkhögskolornas arbete för att bl.a. yrkesutbilda personer med svaga språkkunskaper och för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. Samtidig sänker man statsbidragen till just detta.

Målet för regeringens funktionshinderpolitik beskrivs så här:

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas

Målet för sjukvårdspolitiken

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig

Nu hjälper inte de högt uppsatta målen om de inte följs av en budget som banar vägen för ett förverkligande. Frågan är om budgeten kommer att möjliggöra detta?