Förälder och anhörig
När någon i familjen drabbas av allvarliga svårigheter efter en förvärvad hjärnskada, påverkar detta alla i familjen, familjeklimatet, förutsättningarna för föräldraskapet, vardagen och hur alla familjemedlemmarna mår. Stödet behöver då inriktas på familjens, föräldrarnas och barnens (omyndigas såväl som vuxnas) behov.
Exempel på vad föräldrars omsorgsansvar, både för minderåriga och för vuxna skadade barn, kan innebära:
- Samordning, ofta medicinsk men kan gälla alla områden.
- Informationsbärare mellan myndigheter och sjukvård.
- Har kontroll över när relevanta handlingar ska vara myndigheter tillhanda.
- Kan utses som gode män för sina vuxna skadade barn.
- Går in som vikarie när personliga assistenter är sjuka och har jourberedskap vid andra oväntade händelser.
- Försöker skydda när barnet inte kan skydda sig självt och riskerar att bli utnyttjat ekonomiskt/sexuellt och socialt.
- Bidrar ekonomiskt varje månad och/eller vid särskilda tillfällen.
- Engagerar sig så att barnet ska ha en rik fritid, få möjligheter att resa etc.
- Ansvarar för identitetsarbetet genom att vara ett ställföreträdande minne.
Konsekvenser för föräldrar:
Nedan ges exempel på vilka konsekvenser detta kan leda till
- Dålig ekonomi p.g.a. att man ofta har gått ner i arbetstid vilket också på sikt leder till försämrad pension. Gäller kvinnor i större omfattning än män.
- Ökad grad av sjukskrivning/sjukersättning/arbetslöshet.
- Sämre karriärmöjligheter – svårare att byta arbete eller avancera yrkesmässigt.
- Svårt att få tid att vårda familj- och vänskapsrelationer.
- Skuldkänslor gentemot syskon och deras familjer. Man har inte tid eller ork att vara mor- eller farförälder. Många föräldrar vittnar om att de blir bemötta med ifrågasättande och blir beskyllda för att vara överbeskyddande.
- Känslor av hopplöshet, uppgivenhet och sorg.
- Oro inför framtiden.
Källor: NKa.se. Projektet Delaktighet och stöd, Bräcke Diakoni 2015, ”Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?” Institutionen för socialt arbete, 2014:1, Stockholms universitet. ”Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Ett (o)lösligt problem?” Riksrevisionen 2011:17)
Uppdaterad 20190926
Läs mer i våra rapporter