VALET 2022
Riksdagspartiernas svar på Hjärnkrafts valfrågor
När Hjärnkraft frågade medlemmarna vilken fråga som var viktigast för dem kom hjärnskaderehabilitering allra högst. Här redovisar vi riksdagspartiernas svar.
Gå direkt till din hjärtefråga
Fråga 1 Jämlik hjärnskaderehabilitering
Rehabilitering toppar listan på det personer med förvärvad hjärnskada rankar högst. Återerövrade funktioner betyder oerhört mycket för individ, anhöriga och i förlängningen även för samhället. Forskning visar att förbättringar kan uppnås långt efter skadetillfället med rätt rehabiliteringsinsatser. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft anser att alla som har behov av hjärnskaderehabilitering i Sverige ska få det. Flera undersökningar, bl a Modellprojektets kartläggning som publicerades 2018 och SBU:s rapport 304 – Rehabilitering för vuxna med traumatisk hjärnskada från 2019, visar att så inte är fallet.
Hur vill ni i ert parti verka för att en jämlik hjärnskaderehabilitering ska finnas tillgänglig för alla som har behov av det, oavsett var i landet man bor?
Det behövs långsiktig satsning på kompetenshöjning om funktionsnedsättning. Personalen har ofta viktiga kunskaper och erfarenheter, men saknar utbildning om funktionsnedsättningar. Det finns ett stort behov av kontinuerlig kunskapshöjning och fortbildning om bl.a. förvärvade hjärnskador/neurologiska funktionsnedsättningar inom habiliterande och rehabiliterande arbetssätt och inom flera andra områden. För Vänsterpartiet är jämlik vård en central fråga och vi tycker att var man än bor i landet och oavsett sociala faktorer ska det finnas förutsättningar för en bra och likvärdig vård.
Varje region har ansvar för att se över vilka kompetenser som inte finns i tillräcklig grad samt utreda om organisation och arbetssätt skulle behöva förändras för att bättre tillgodose behovet hos personer med hjärnskada. För att patienterna ska få en jämlik vård bör möjligheten att få tillgång till insatser från relevanta kompetenser inte variera beroende på var man får sin rehabilitering. Det är angeläget för att säkerställa att vårdkedjan för personer med traumatisk hjärnskada fungerar, till exempel vårdprogram, och vilka aktörer och områden som omfattas. Nationella riktlinjer kan övervägas. Men det är SoS som avgör vilka nationella riktlinjer som ska prioriteras.
Rehabiliteringsfrågan ser Miljöpartiet som oerhört viktig. Och det är helt centralt att kunskap sprids om vilken skillnad olika typer av hjärnskaderehabilitering gör och aktuell forskning på området. Vi vill medverka till en uppdaterad undersökning om vilka skillnader som finns i olika regioner och trycka på politiskt för förändringar i respektive region. Kompetensförsörjningsfrågan i vården hänger också tätt samman med detta.
Alla som har behov av hjärnskaderehabilitering ska få det – oberoende av var i landet man bor. Vi vill att alla ska ha en fast läkare i primärvården som kan samordna insatser både på hemmaplan och med de övriga vårdgivare som krävs för en bra vård och rehabilitering för personer med förvärvade hjärnskador. Det behövs specialister på rehabilitering av hjärnskador i hela landet. Kontakterna kan ske både digitalt och genom fysiska besök för bättre tillgänglighet. Vi vill också öka patientens rätt att själva välja vårdgivare.
Rehabiliteringsintyg ska införas som kan utfärdas av flera yrkesgrupper än läkare. Längre tids sjukskrivning bör oavsett sjukskrivningsgrad innebära medicinska och sociala avstämningar för att minska risken för långvarig sjukskrivning. Alla ska ha rätt till en fast husläkare i primärvården. Patienter med många och täta kontakter i specialistsjukvården, som till exempel vid hjärnskador, ska ha rätt till en fast vårdkontakt också där. I Socialstyrelsens riktlinjer poängteras att det är viktigt både med möjlighet till snabb akut insats och sammanhängande vårdkedja över i rehabiliteringvården. Detta kan behöva förtydligas men framför allt följas upp bättre så att följsamheten i samtliga regioner blir bättre. Det kan behövas ett samlat kompetenscentrum som på ett bättre sätt kan sprida senaste forskning, införandet av nya vårdformer och insatser, utrangering av gamla och stödja följsamheten.
Moderaterna föreslår att regeringen ger i uppdrag att se över och ta fram en nationell ersättningsmodell som uppmuntrar och långsiktigt stärker breda hälsofrämjande insatser, förebyggande åtgärder så som primärprevention och sekundärprevention samt systematiska insatser som stärker rehabilitering. Vi föreslår vidare att det tas fram nationella riktlinjer gällande rehabiliterings- och habiliteringsinsatser. Vi vill att det görs en översyn av lagstiftningen kring rehabilitering i syfte att säkerställa likvärdig tillgång och att ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering,
Vi vill ha en jämlik tillgång till rehabilitering i hela landet. Därför har vi lämnat förslag om detta i riksdagen och nu i vår har en majoritet ställt sig bakom den uppmaningen (tillkännagivande) till regeringen, se länk. https://data.riksdagen.se/fil/8D88DEA5-88D9-49E7-B4B0-4D23136E0929
Sverigedemokraterna verkar generellt för ett mål med jämlik vård oavsett vart i landet man bor. Samarbetet mellan regionerna, Socialstyrelsen och sjukhusen behöver dock stärkas inom vissa områden. Vikten av rehabilitering för att dels bli fri från smärta, återfå funktioner men också kanske återgå i arbete anser vi vara viktigt att prioritera.
Fråga 2 Underlätta vardagen
Varje person med förvärvad hjärnskada har sina unika funktionsnedsättningar och problem som ofta medför en stor livsförändring, både för den som drabbats och anhöriga. Ofta krävs frekventa vård- och myndighetskontakter för olika typer av stöd i vardagen, såsom SoL-insatser, LSS-insatser, färdtjänst, bostadsanpassning, hjälpmedel etc.
Hur vill ditt parti påverka så att vardagen underlättas för personer med förvärvade hjärnskador?
Det ska inte vara komplicerat att utkräva sina rättigheter. Att det behövs förändringar med en sammanhållande funktion är uppenbart. Det ska vara enkelt att få rätt hjälp och det bör övervägas någon slags samordning i kommunerna, även om det är något som kommunerna beslutar om.
Ju mer stöd och insatser som ges ställs ökade krav på samverkan och bättre samordning mellan olika aktörer inom kommuner och landsting. Här kan samordningsfunktioner och ny teknik underlätta vardagen för den enskilde. Nyligen har en ny Socialtjänstlag utretts och under nästa mandatperiod kommer en ny moderniserad lagstiftning att kunna underlätta beslut som fattas inom ramen för Socialtjänstlagen. Nu pågår också en utredning om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. En ny reformerad lag på detta område kan underlätta vardagen för den som har personlig assistans.
Vi vill se till att primärvårdsreformen för nära vård fortsätter att utvecklas. När den fungerar innebär det ett patientorienterat arbetssätt, med teamarbete runt varje individ. Vi vill stärka patientlagen och att hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet. Vi anser att den enskilde och dennes anhöriga om den enskilde så vill ska ha egen initiativrätt till SIP, samordnad individuell plan, inte som idag när det enbart är när kommunen eller vården anser att det finns behov. Planen ska innehålla alla de delar som behöver fungera, hur det ska ske och vem som tar ansvar om problem uppstår.
Även för personer med hjärnskador är en fast läkarkontakt av avgörande betydelse för att få rätt rehabilitering och anpassning för att få vardagen att fungera så bra som möjligt. Det innebär att alla olika insatser kan samordnas utifrån det individuella behovet och också underlätta i kontakten med andra vårdkontakter. Det bör även innefatta hjälp med att få de hjälpmedel och bostadsanpassningar som behövs för att få ett fungerande liv.
Genom att arbeta för bättre koordinering inom alla delar av hälso- och sjukvården, och att bedömningar för rätt till LSS-insatser utgår ifrån individens behov skapas ett system som ger trygghet för individen utifrån dennes förutsättningar. Olika funktionsnedsättningar märks av på olika sätt i livspusslets olika delar, och grunden för Liberalernas politik är alltid att möta individen där hon är, och ge henne bästa möjliga hjälp för att kunna leva sitt liv som hon vill. Det är frihet på riktigt. På kort sikt behövs förtydligande i behovsbedömningarna och att samtliga behov räknas. På lång sikt behöver en ny LSS tas fram där personkretsarna sannolikt tas bort och insatserna blir fler och mer flexibla.
Moderaterna föreslår bl.a. att Sverige tar fram och genomför en nationell strategi för kognitiva sjukdomar. Moderaternas målsättning är att de kognitiva sjukdomarna ska diagnostiseras tidigt, kunna behandlas och på sikt förebyggas. Alla ska ha förutsättningar och kunskap att göra goda livsval som främjar deras hälsa. Med förebyggande åtgärder kan färre människor drabbas. Sverige behöver ta människors hjärnhälsa på mycket större allvar.
Det behövs stöd att samordna alla myndighetskontakter. Därför har vi lämnat förslag i riksdagen om koordinatorer som stöd till anhöriga. En samordnande funktion som kan ge anhöriga handfast vägledning i alla de myndighetskontakter som krävs för att ta del av samhällets stöd kan bidra till att minska den administrativa bördan för de anhöriga och frigöra tid och energi för förvärvsarbete, vilket kan leda till minskad sjukskrivning i anhöriggruppen. Vidare föreslår riksdagen att anhöriga ska erbjudas en fast myndighetskontakt som är väl förtrogen med tidigare utredningar och insatser och kan skapa förutsättningar för en bättre kontinuitet i ärendehantering och uppföljning av de beviljade insatsernas kvalitet. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning. Se gärna länk:
https://data.riksdagen.se/fil/80E18455-5BFB-47D6-9FE6-580F2987547C.
Kombinerat inom Social- och socialförsäkringsområdet driver vi frågan om en rehab-koordinator vilken varit på försök i vissa regioner med syfte att assistera patienter, dels för stöttning under sjukskrivning och eventuell återgång i arbete, men också i kontakten med Försäkringskassan, socialtjänsten, LSS osv. För de personer som har en permanent hjärnskada bör Socialstyrelsen och SKR arbeta samordnande med de regioner som ligger långt fram i arbetet med hjärnskadekoordinatorer för att hjälpa övriga regioner som idag inte har dessa.
Fråga 3 LSS huvudmannaskap
Det pågår en utredning om Statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Sökandes behov beräknas idag i minuter inför beslut om assistans. Riksdagen har nyligen gett ett tillkännagivande vad gäller att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans.
Hur ställer sig ditt parti till ett statligt huvudmannaskap?
Med staten som ensam huvudman skulle förutsättningarna för likvärdiga bedömningar i hela landet öka. Vid en flytt till en annan kommun skulle inte en ny ansökan om stöd behöva göras. Fokus skulle ligga på den enskildes behov, ökad service och kvalitet istället för antal timmar grundläggande behov och vem som ska betala. Även risken att enskilda kommuners ekonomi påverkar deras benägenhet att ge insatsen skulle försvinna. Staten bör därför ha ett ensamt huvudansvar för den personliga assistansen.
Den socialdemokratiska regeringen har tagit initiativ till utredningen och vi står bakom direktiven om att utreda ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Vi vill dock invänta utredningens förslag innan vi tar ställning inom de områden som utredningen kommer att lägga sina förslag.
Miljöpartiet är mycket positiva till detta. Det skulle bli en viktig förändring och innebära större självständighet och oberoende. Ingen ska t ex behöva vara orolig för att flytta till annan kommun, utifrån tanken att den nya kommunen gör andra bedömningar runt assistansen.
Centerpartiet anser att huvudmannaskapet för personlig assistans ska förstatligas. Det blir då mer rättssäkert, mer lika bedömningar över landet och framför allt för att många kommuner inte klarar det ekonomiska åtagandet som assistansen innebär.
Liberalerna har drivit för ett statligt huvudmannaskap i över 20 år, vårt svar är ett solklart ja.
Ett enhetligt huvudmannaskap skulle öka rättssäkerheten, legitimiteten och förutsägbarheten gällande personlig assistans. Det var därför som Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna och Vänsterpartiet lade fram ett gemensamt utskottsinitiativ i riksdagen om att regeringen skyndsamt skulle tillsätta den utredning om statligt huvudmannaskap som målsättning som regeringen sedan kände sig tvingad att genomföra.
För Kristdemokraterna är det en självklarhet att staten ska vara ensam huvudman för personlig assistans. Var i landet du bor ska inte avgöra den assistans du får. Kristdemokraterna tog 2020 initiativ, tillsammans med M och V, till en utredning om statligt huvudmannaskap. 2021 tillsatte regeringen utredningen ”Statligt huvudmannaskap för personlig assistans”. Men utredningen fick direktiv att analysera för- och nackdelar med förändrat huvudmannaskap samt överväga alternativa förslag till ett statligt huvudmannaskap. Detta trots att riksdagens uppdrag till regeringen var tydligt – staten ska ha det ensamma ansvaret för all personlig assistans. Regeringens direktiv var oroande då de öppnade för en kommunalisering av assistansen. Vi är därför glada att utredaren inte går vidare med regeringens direktiv utan istället fokuserar på ett statligt huvudmannaskap.
Kristdemokraterna la förslag om att samtliga grundläggande behov ska vara assistans-grundande. Det är den viktigaste åtgärden som krävs för att rädda assistansen. Vi är glada över att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom förslaget. Vi beklagar att socialministern (S) har uttalat att regeringen inte kommer verkställa riksdagens vilja.
Vi har under flera år motionerat för ett statligt huvudmannaskap. Vi menar att det delade ansvaret mellan kommunen och staten kan vara en källa till problem där personer kan få helt olika bedömningar beroende på vem det är som har ansvaret. Detta uppfattas som rättsosäkert och det leder till både oro och misstro för systemet.
Fråga 4 LSS personlig assistans
Hur vill ditt parti verka för förbättrade möjligheter till personlig assistans?
Vänsterpartiet anser att alla ska ha rätt att leva ett liv som andra med utgångspunkt från våra individuella behov. LSS bör återupprättas som en rättighetslagstiftning som styrs av behov och garanterar grundläggande rättigheter.
Just nu pågår ett arbete med reformen Stärkt rätt till personlig assistans. Den beräknas ge ytterligare 2 000 personer rätt till personlig assistans och fullt utbyggd satsas 3,5 miljarder kronor. Vi vill förstärka den personliga assistansen vid allvarliga medicinska tillstånd och vid egenvård. Dessutom utreds frågan om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Utredningen ska redovisa sina förslag den 1 mars 2023. En reform som bygger på utredningens förslag bör kunna genomföras nästa mandatperiod.
Vi välkomnar den proposition som innebär förstärkta möjligheter för barn att få assistans och även personer med psykisk funktionsnedsättning. Vi vill komma bort från minuträkningen generellt för större helhetssyn angående grundläggande behov. Så som lagen en gång var tänkt. Vi står bakom förslaget att alla hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Självklart måste man säkerställa att den enskilde ska få tillgång till utvecklade hjälpmedel, inte minst digitala, och att behov och tillgång kontinuerligt ska uppdateras.
Uppdelningen av grundläggande behov och övriga behov ska slopas. Det finns bara behov och det är dessa som ska bedömas. Centerpartiet verkar för ett tillgängligt och individanpassat samhälle, där en funktionsnedsättning inte får vara ett hinder. Vi vill stärka individens rätt att leva ett aktivt liv och där har personlig assistans en primär roll.
Den personliga assistansen, och LSS, är en frihetsreform som skapades av Liberalerna. Det är oacceptabelt att denna reform har urholkats. Vi behöver stärka och återupprätta LSS. Genom att utgå från en helhetsbedömning av behoven i det enskilda fallet ser vi till att de som har behov av assistans får det stöd de behöver, vilket ska vara en självklarhet. De akuta problemen med assistansen idag kräver en kriskommision. Vi vill även införa en LSS-inspektion, med uppdrag att kontrollera och följa upp att lagens intentioner följs och den enskildes rättigheter uppfylls. Så kommer vi bort från vanvård, icke verkställda beslut och fusk, och kan istället ge frihet till de som behöver.
Moderaterna värnar om att lagstiftningen gällande LSS och personlig assistans ska utformas så att de människor som behöver samhällets stöd allra mest ska få det. Moderaternas prioriteringar är att alla individer ska ha rätt till en individuell rättssäker prövning av sin förfrågan om rätt till personlig assistans och säkerställa att utredningen med målsättningen att få på plats ett statligt helhetsansvar för personlig assistans tas tillvara och genomförs.
Att rädda och utveckla rätten till personlig assistans är en prioriterad fråga. Som vi beskrev i svaret på fråga 3 har vi tagit initiativ till att staten ska vara ensam huvudman och att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Därutöver vill se över makeansvaret, utreda ett inkluderande av föräldraskap och arbete i de grundläggande behoven, se över bedömningen av det grundläggande behovet personlig hygien, utvärdera 65-årsgränsen i assistansersättningen och skapa en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för timersättningen. Vi vill också ändra terminologin ”väsentligt ändrade förhållanden” till ”väsentligt ändrade behov”. Detta för att förtydliga att det ska vara den enskildes faktiska behov som ska vara avgörande för rätten till assistans – inte det förändrade förhållandet i sig.
Vi tror att det statliga huvudmannaskapet kommer leda till mer likvärdiga bedömningar över hela landet och till förbättrade möjligheter till personlig assistans. Vi vill även verka för en översyn av de grundläggande behoven så att de ursprungliga intentionerna med lagen bibehålls där samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande.
Fråga 5 Anhöriga
Socialstyrelsen har nyligen tagit fram underlag till en nationell strategi för anhöriga. Där framgår att var femte svensk ger vård och stöd till en närstående. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) anger att det sammanlagda värdet av anhörigas insatser motsvarar 194 miljarder kronor om året och 150 000 per år går ned i arbetstid eller slutar arbeta för att kunna hjälpa sina närstående.
Vad vill ditt parti göra för att förbättra de anhörigas situation?
När vård och stöd inte räcker till tvingas anhöriga, särskilt kvinnor, att ta ett allt större ansvar. Vänsterpartiet menar att anhöriga aldrig ska behöva gå ned i arbetstid eller sluta jobba för att behöva hjälpa sina närstående. Samhällets stöd ska vara starkt även till anhöriga för deras välmående.
Den socialdemokratiska regeringen har nyligen beslutat om Sveriges första nationella anhörigstrategi. Syftet är att stärka anhörigperspektivet inom vård och omsorg liksom göra stödet till anhöriga mer likvärdigt över landet. Inom ramen för strategin ger regeringen bland annat tre uppdrag till Socialstyrelsen; uppföljning av anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg, uppföljning av det stöd som regioner och kommuner erbjuder anhöriga samt uppdrag att ta fram stöd till arbetsgivare, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård, omsorg m.fl. Dessutom utökas statsbidraget för organisationer som stödjer anhöriga.
Vi vill generellt stärka anhörigas situation. Vi driver t ex att syskon till barn med insatser enligt LSS ska ha rätt till egna insatser, och att föräldratid för de barnens särskilda behov behöver räknas in. Att det finns krav i socialtjänstlagen på stöd till anhöriga är bra, men fungerar inte alltid bra. En uppdaterad nationell strategi för dessa frågor är angelägen. Övergripande behövs särskilt stöd, att kunna träffa andra i samma situation, lätt få insatser som avlastning och avlösning, samt information och utbildningsinsatser. En fungerande vård är a och o för anhöriga. När man är trygg med att vården fungerar är det till största hjälp för anhöriga. Att inte ständigt vara orolig och behöva strida för att se till att rätt insatser ges – det gör verklig skillnad.
Många människor i Sverige vårdar, hjälper eller stödjer en nära anhörig. Anhöriga fyller en allt viktigare roll och är ofta en nyckelfaktor för att patienten ska känna sig trygg i vårdsituationen. I syfte att ge anhöriga ökade möjligheter att klara av livspusslet och ge sina närstående stöd vill vi se ett förbättrat och sammanhållet anhörigstöd. En nationell strategi för stöd till anhörigvårdare bör tas fram. Vi vill också se en utredning om en ny lag som bygger på en modell av lagen om ersättning för vård av barn (VAB) eller andra reformer som underlättar för anhörigvårdare.
Möjligheten för anhöriga att arbeta som assistenter är viktig, men statens måste ta sitt ansvar så att inte närstående får bära för stor del av bördan. Samtidigt är det önskvärt att särskilt barn även har externa assistenter. Kommunerna ska aktivt stödja barn med funktionsnedsättningar och deras föräldrar i barnens vuxenblivande så att en smidig övergång till vuxenlivet kan ske. Vi har drivit på för att stärka assistansen länge, och motionerar nu för att den stärkning av assistansen som föreslagits ska genomföras på tre år, istället för de fem år regeringen föreslår. Den som har behov av assistans kan inte vänta på krånglig byråkrati. Genom våra förslag kommer fler få tillgång till assistans, och mer assistans att ges. Detta avlastar de anhöriga. Vi vill även se att helhetsbedömningar görs efter behov, inte diagnos. Olika personer har olika behov, och målet ska vara att den som behöver hjälp och stöd ska få det utefter sina förutsättningar och behov.
Moderaterna föreslår att regeringen ger i uppdrag att utreda förutsättningarna för att anhörigstödjare ska vara en naturlig del av en trygg och jämlik vård av kognitiva sjukdomar. Det finns mycket som talar för att det psykosociala stödet och hjälpen till anhöriga som drabbats av att ens partner har kognitiva sjukdomar bör standardiseras. Anhörigstödjare kan göra stor nytta i att stödja familjer under hela sjukdomsförloppet.
Vi är glada att regeringen äntligen presenterat den strategi vi efterfrågat. Nu kommer den viktiga delen med genomförande i hela landet. Kristdemokraterna föreslår vidare att ett tydliggörande förs in i socialtjänstlagen som innebär att socialtjänsten i samband med biståndsprövning och uppföljning av insatser till en person särskilt ska uppmärksamma anhörigas situation. Om behov finns ska anhöriga och närstående erbjudas lämpligt stöd. Hälso- och sjukvårdens ansvar för att stödja anhöriga exempelvis genom att informera och vid behov utbilda anhöriga bör tydliggöras.
Vi har ett förslag som fokuserar på ett utökat anhörigstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar, den samordnande koordinatorn ska hjälpa familjen med allt det administrativa och verka som en länk mellan familjen och exempelvis Försäkringskassan, en fast myndighetskontakt. Syftet är avlastning och att föräldrarna ska känna en större trygghet att fokusera på omhändertagandet och vardagslivet och mindre fokus på betungande administration. Det tror vi kommer leda till ökad livskvalité, bättre möjligheter till förvärvsarbete och minskad sjukskrivning.
Fråga 6 Hjärnskadekoordinatorer
Ett sätt att stötta personer med förvärvad hjärnskada och deras anhöriga är att tillsätta hjärnskadekoordinatorer i varje region. En hjärnskadekoordinator kan lotsa personer rätt och tipsa om de resurser som finns. Funktionen kan fungera som en oberoende resurs. I dagsläget finns dock funktionen hjärnskadekoordinator endast i sex av landets 21 regioner.
Hur vill ditt parti arbeta för att tillsätta hjärnskadekoordinatorer i varje region?
Vård och stöd för personer med förvärvad hjärnskada ska vara jämlik i hela landet. Vi anser att det krävs ett ökad statligt inflytande över den ekonomiska fördelningen och ökade resurser för att t.ex. kunna tillsätta hjärnskadekoordinatorer i varje region.
Vi välkomnar de initiativ som tas för att koordinera sjukvårdens olika insatser genom så kallade vårdkoordinatorer. Arbetet för att utveckla och införa dessa bör ske av sjukvårdshuvudmännen och vi ser gärna att varje region tar initiativ och fattar beslut om hur sådan verksamhet ska organiseras. Vi förutsätter att regionerna tar del av framgångsrika arbeten i andra regioner och drar nytta av erfarenheter.
Även om det är en regional fråga exakt hur man väljer att organisera detta tror vi detta kan vara ett mycket bra sätt. En struktur, veta vart man kan vända sig är alltid av väldigt stort värde, en trygghet för individen och dessutom tidsbesparande. Vi medverkar gärna till att sprida information via miljöpartistiska regionpolitiker om funktionen och vilka erfarenheter som dragits.
En hjärnskadekoordinator kan tillföra och se till att kunskapsnivån inom området höjs och sprids till berörda, både olika vårdgivare, patienter och anhöriga. Men det direkta uppdraget och ansvaret för att ge varje person rätt rehabilitering och vård bör ligga på den fasta läkarkontakten i primärvården.
Vi arbetar aktivt för att se till att individen har god tillgång till vård oavsett var i landet hon befinner sig. Varje sjukvårdsregion måste se till att det från den högspecialiserade vården sprids kunskap och funktioner som stödjer vårdkedjorna. Hjärnskadekoordinatorer kan vara en viktig del i detta. Liberalerna har varit pådrivande för koordinatorer inom stroke-vården och vi ser detta som en viktig fortsättning.
Moderaterna föreslår att regeringen ger i uppdrag att utreda förutsättningarna för att kontaktsjuksköterskor, som en slags koordinator av vården, ska kunna vara en naturlig del av en trygg och jämlik vård av kognitiva sjukdomar. Det finns mycket som talar för att det psykosociala stödet och hjälpen till anhöriga som drabbats av att ens partner har kognitiva sjukdomar bör standardiseras. Kontaktsjuksköterskor kan göra stor nytta i att stödja familjer under hela sjukdomsförloppet.
Se svar tidigare om tillkännagivande om koordinatorstöd.
Regionerna är ansvariga över hur de bedriver vården i sina respektive regioner. Det kan finnas ett varierande behov beroende på vart i landet man bor och där regionerna ställt olika analyser. Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit möjligheten att fortsätta satsningen med rehabiliteringskoordinatorer som ska assistera patienten dels i kontakten med Försäkringskassan men också mot vården.
Fråga 7 Forskning om hjärnskador
I Hjärnkrafts medlemsenkät rankades också hjärnskadeforskning högt. Det krävs mer kunskap. Det kan handla om nya behandlingsmetoder eller utvärdering av befintliga metoder. Den kunskap som finns behöver nå ut i hälso- och sjukvården och implementeras på klinikerna. För detta krävs att medel och resurser fördelas till forskning inom området.
Hur vill ditt parti arbeta för att öka resurserna till hjärnskadeforskning?
Det är angeläget att stödja forskning kring ojämlikhet i hälsa och hälsoskillnader mellan kvinnor och män liksom forskning om funktionsnedsättning och hälsa. Det är även viktigt att den medicinska forskningen står fri från läkemedelsindustrin och andra ekonomiska intressen och att forskningsresultaten står till allas förfogande. Det arbete som utförts av många läkemedelskommittéer har bidragit till en förbättrad medicinanvändning och lägre kostnader. Det är också mycket viktigt att stödja producentobunden forskning och information om läkemedel. Också forskning kring alternativ till läkemedelsbehandling bör få ett utökat statligt stöd.
Vi är positiva till att öka anslagen till medicinsk forskning på alla områden, inklusive forskning som rör hjärnskador. Regeringen har under innevarande period ökat anslagen till medicinsk forskning och life science. Vi ser gärna ytterligare satsningar inom detta viktiga forskningsområde.
Vi vill verka för att forskningsanslagen är tillräckligt stora, utan att detaljstyra, för att möjliggöra detta. Miljöpartiet har under vår tid i regeringen bidragit till förstärkta anslag på forsknings- och innovationsområdet, men fortsatta satsningar behövs.
Den medicinska forskningen är viktig och central för vårdens utveckling. De resurser som läggs på forskningen behöver användas effektivt. Svensk forskning behöver ha förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. På så vis kan också svensk forskning locka till sig såväl kompetens som investeringar. Samtidigt behöver det internationella samarbetet fungera väl så att vi har möjlighet att dra nytta av uppnådda forskningsresultat.
Vi vill att alla regioner ska ha ett lagstadgat uppdrag att aktivt bidra till forskning, att bedriva utveckling och underlätta innovation. Både offentlig och privatdriven vård ska ha ett ansvar att bidra till detta. Det behöver bli lättare för anställda att få gehör för idéer och innovationer och öka möjligheten till verksamhetsnära utveckling för alla yrkesgrupper. Varje region eller vårdgivare behöver en struktur för innovation och för att genom mentorskap säkra kunskapsöverföring till nästa generations medarbetare.
Moderaterna anslår 300 miljoner kronor mer än regeringen i kommande statsbudgetar till Vetenskapsrådet, som kan användas till medicinsk forskning.
Dagens 21 självbestämmande regioner är ett stort hinder för forskning inom life science och hälso- och sjukvården inklusive hjärnskadeforskningen. Föråldrad organisation begränsar möjligheten att tillgängliggöra hälsodata för forskning och att rekrytera patienter till studier från hela landet. Vårt förslag om ett samlat nationellt ansvar för hälso- och sjukvården skulle undanröja de administrativa hinder som organisationen med 21 regioner utgör för kliniska prövningar och utvärderingar av befintliga metoder, och främja implementering samt kunskapsspridning om nya behandlingsmetoder.
Sverigedemokraterna ställer sig positiva till forskning på livsvetenskap generellt, andelen kliniska studier har minskat under årens lopp och det behövs ett omtag och mer satsningar på forskning. Utvecklingen av både läkemedel och behandlingar går framåt men som ni säger så behövs mer resurser, framförallt mot bakgrund av att forskning och utveckling är förenat med risker och höga kostnader.