Förekomst och konsekvenser av traumatisk hjärnskada hos barn och ungdomar
Det är svårt att exakt beskriva hur många barn som varje år drabbas av en traumatisk
hjärnskada. Internationella källor från de senaste 15 åren rapporterar en variation av 280 till 1373 fall per 100 000 barn. De lägsta siffrorna kommer från sjukhusbaserade studier, medan de högsta siffrorna kommer från studier som även inkluderat barn som enbart sökt kontakt med öppenvården (McKinlay & Hawley, 2013).
Cirka 90 procent av de traumatiska hjärnskador som drabbar barn är lätta skador (McKinlay et al., 2008). I en registerstudie framkommer att 9,1 procent av alla barn födda i Sverige mellan 1973 och 1985 drabbades av traumatisk hjärnskada innan 25 års ålder (Sariaslan et al., 2016). Majoriteten var pojkar, 77 procent, utgjordes av lätta skador. Ogynnsamma uppväxtförhållanden var vanliga.
Socialstyrelsen (2015) beskriver hur många barn (0-17 år) som sökte sjukvård i Sverige efter skador mellan år 2010 och 2014. Av alla barn som kontaktade en akutvårdsmottagning, sökte 5 % vård för en hjärnskakning.
Hjärna/skalle är den kroppsdel som oftast är skadad hos barn som söker vård på
akutmottagningar. I genomsnitt är 183 barn per 100 000 invånare årligen inlagda på sjukhus för hjärnskakning och åtta barn per 100 000 invånare för annan skada inom skallen efter olyckshändelse, vilket vanligen handlar om måttlig eller svårt traumatisk hjärnskada.
Hjärnskakning är den näst vanligaste anledningen till att barn behöver sluten sjukhusvård, lika vanligt förekommande för flickor som pojkar. (Vanligast är fraktur). För barn som är inneliggande på vårdavdelningar är huvudet den kroppsdel som oftast är skadad. I statistiken över akutmottagningar skiljer man på hjärna/skalle och annan huvudskada, medan dessa grupper inte särskiljs för inneliggande patienter.
Läs mer om hjärnskakning hos barn och unga i skriften Ska jag gasa eller bromsa efter hjärnskakning.
Effekter av en traumatisk hjärnskada
En traumatisk hjärnskada medför kortare eller längre effekter. Exempel på långsiktig påverkan framkom i en undersökning av hälsa och livssituation. En grupp med 45 ungdomar, 5–8 år efter en traumatisk hjärnskada, skattade i jämförelse med friska ungdomar, att de hade sämre hälsa och att skallskadan hade negativ påverkan på skolresultat, fritidsaktiviteter och tankar om framtiden. De kvarvarande symtom de själva beskrev var både fysiska och kognitiva (Renström et al., 2012).
I den svenska registerstudien på alla som mellan 1973 och 1985 drabbades av en traumatisk hjärnskada (Sariaslan et al., 2016) undersökte man även effekterna av hjärnskadan. För att särskilja hjärnskadans påverkan från genetisk och miljömässig påverkan, undersökte man även utvecklingen för syskon utan hjärnskador. Man fann att traumatisk hjärnskada starkt ökade risken för för tidig död, inläggning för psykiatrisk vård, psykiatrisk öppenvårdskontakt, förtidspension, socialt stöd och låg utbildningsnivå.
Samma risknivåer förekom inte hos syskonen, vilket tolkades som bevis för hjärnskadans negativa effekter för utvecklingen. Effekterna var starkast för de med svårare skada, upprepade skador och äldre ålder vid första skadan.
Uppdaterad 20191011
