– Bristen på rehabilitering är ett underskattat problem som kan få stora konsekvenser för den som drabbas, och måste tas på allvar, säger Per Hamid Ghatan, utvecklingschef Bragée kliniker, forskare och specialist i rehabiliteringsmedicin. 

Hjärnskakning är den vanligaste formen av traumatisk hjärnskada. Socialstyrelsen uppskattar att ca 30 000 personer söker sjukhusvård årligen för traumatisk hjärnskada där hjärnskakning utgör majoriteten. Bland barn och unga är hjärnskakning den vanligaste orsaken till besök på akutmottagning. De flesta drabbade blir återställda inom en-två veckor men för vissa blir besvären långvariga och omfattande och kan leda till hjärntrötthet, huvudvärk, överkänslighet för sinnesintryck, yrsel, minnesproblem och koncentrationssvårigheter.

Begränsad tillgång till rehabilitering
Det finns en stor okunskap om hjärnskakningar och kvarstående besvär både bland vårdgivare och de som skadas. Exempelvis ges rådet att man ska vila sig frisk från långvariga besvär trots att det inte har någon vetenskaplig evidens.

Avsaknad av riktlinjer för lättare traumatiska hjärnskador leder till att personer inte ges tillgång till kvalitetssäkrad information och specialiserad hjärnskaderehabilitering vid behov. Den vård som erbjuds är dessutom ojämlik och varierar stort över landet. I vissa regioner finns det tillgång till specialiserad hjärnskaderehabilitering men i flertalet fall finns det begränsade insatser eller inga insatser alls.

Hjärnkraft menar att många lever med sviter efter hjärnskakning i onödan.

– Vi får ofta samtal från drabbade med långvariga besvär som är förtvivlade över att inte hitta rätt i vården. De hamnar mellan stolarna eftersom det inte finns några riktlinjer och får försöka koordinera sin vård på egen hand, vilket är oacceptabelt, säger Cecilia Boestad, förbundssekreterare på Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.

Idag går det inte att säkerställa att personer som drabbas av hjärnskakning får den vård, rehabilitering och stöd de behöver för ett optimalt tillfrisknande och möjlighet att återgå till ett jobb, studier och ett fungerande liv. I Läkartidningen (2021:118:20 237) redogör flera framstående rehabiliteringsläkare för de stora skillnaderna i tillgång till hjärnskaderehabilitering och specialistkunskap över landet i alla faser av förloppet efter en förvärvad hjärnskada.

Kraftsamling kring hjärnskakning
Det behövs kvalitetssäkrad information, vård och rehabilitering vid besvär efter hjärnskakning och på initiativ av drabbade inleder Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft nu en satsning med fokus på hjärnskakning. Ett första steg är lanseringen av Hjärnskakningsguiden.se som syftar till att öka kunskapen om hjärnskakningar och dess långvariga konsekvenser samt säkerställa att alla drabbade får tillgång till optimal behandling och rehabilitering.

Hjärnskakningsguiden innehåller evidensbaserad information samt hjälp med att hitta rätt vård och vänder sig till drabbade, närstående, professionen samt vård- och omsorgspersonal. Målet med satsningen är förutom att öka kunskap och säkerställa rehabilitering även att främja samarbete mellan experter och bidra till att mötet mellan evidens och erfarenhet inom professionen förstärks.

– Hjärnskakningsguiden är ett steg i rätt riktning men det är långt ifrån tillräckligt. Det behöver tillsättas hjärnskadekoordinatorer i samtliga regioner som kan samordna vårdinsatser och stötta drabbade och det måste fram nationella riktlinjer så att alla ges tillgång till den vård och rehabilitering de behöver, oavsett var i landet de bor, avslutar Cecilia Boestad.